ADHD och aptit/matproblematik

11 January 2021

ADHD och aptit/matproblematik

– Ett kliniskt perspektiv

Dietist Hanna Frid är verksam på BUP Västmanland och träffar regelbundet barnpatienter med ADHD. I höstas höll hon en föreläsning på Nutricias seminarium om ADHD och aptit- och matproblematik. Där delade hon sina erfarenheter av nutritionsbehandling av barn med ADHD inom BUP.

Ta del av Hannas erfarenheter!



Dela

Fram tills för tre år sedan fanns ingen dietist på Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) öppenvård i Västmanland. Vid behov kunde patienter remitteras till Barnklinikens dietister men det var sällsynt. När jag påtalade behovet för ledningsgruppen gick processen snabbt och under hösten 2017 tillträdde jag den nyinrättade tjänsten på 50 % som dietist inom BUPs öppenvård.

Det vetenskapliga underlaget för hur nutritionsbehandling ska bedrivas specifikt inom barn- och ungdomspsykiatrin är begränsat. De nationella riktlinjer som finns berör i stort sett enbart uppföljning av medicinbiverkningar, där viktnedgång är en orsak till att en i övrigt välfungerande medicinering ibland behöver sättas ut eller ändras.

Under föreläsningen på Nutricias seminarium den 20 oktober om ADHD och aptit- och matproblematik sammanfattade jag mina erfarenheter av nutritionsbehandling inom BUP. Den vanligaste orsaken att barn remitteras till mig är att läkemedel vid ADHD gett biverkningar i form av nedsatt aptit, viktnedgång och ibland avplanande längdtillväxt. Precis som vid all nutritionsbehandling är det viktigt att noggrant kartlägga orsaken till ätproblemen, ibland kan de ha funnits redan innan medicineringen påbörjades. Patientens tillväxtkurvor ger ofta god vägledning i hur länge ätproblemen gett konsekvenser som viktnedgång.

När jag behandlar patienter inom BUP lägger jag stor vikt vid att lyssna in familjens behov och förutsättningar. Många barn har haft en jobbig skolgång och även relationerna i hemmet kan vara påverkade av ADHD-symtomen, exempelvis utåtagerande beteende, svårigheter att följa instruktioner och regler, koncentrationssvårigheter och problem att sitta stilla tex vid matbordet. Följaktligen är många föräldrar (och barn!) trötta efter åratal av kamp mot ADHD-symtomen och kanske tvivlar på sin egen föräldraförmåga. Jag försöker alltid stärka föräldrarna i att fortsätta med de åtgärder de själva vidtagit för att öka barnets matintag och vid behov fyller jag på med ytterligare information om olika knep som berikning, fler mellanmål och kosttillägg. Många föredrar enkla lösningar som färdiga näringsdrycker.

Det är viktigt att ta hänsyn till läkemedlens verkningsprofil. De flesta har effekt under dagen vilket innebär att aptiten kommer tillbaka på kvällen. Då kan det vara läge att servera ett rejält kvällsmål innan sänggåendet, kanske en extra portion av middagsmaten. Även frukost är ett bra tillfälle att äta lite extra, förutsatt att patienten klarar att äta innan medicinen tagits på morgonen.

Det kan även vara en fördel att engagera patientens skola och fritids, där barnet tillbringar en stor del av dygnet. Skolan är ofta positiv till att hjälpa till eftersom de vet att hungriga barn klarar skolarbetet sämre än mätta. Enkla åtgärder som brukar fungera i skolan är att personalen hjälper till att påminna om att äta medhavt mellanmål, förvarar näringsdrycker i kylskåp eller att skolmatsalen tillhandahåller anpassad kost.

Till sist vill jag påtala vikten av att vara extra tydlig i patientmötet. Barnen har trots allt diagnosticerade koncentrationssvårigheter och patientmötet kan behöva organiseras med större tydlighet och struktur än vanligt. Även föräldrarna kan ha egna svårigheter med koncentration och i detta sammanhang är det viktigare än någonsin med exempelvis en skriftlig sammanfattning av besöket som familjen får med sig hem.

 

Skrivet av dietist Hanna Frid.

Är du intresserad av att veta mer om utbildningar som Nutricia kan erbjuda inom området ADHD? Vi hjälper din verksamhet att skapa en utbildning anpassad efter era behov.

Kontakta oss!  

Print Page