Informationen på följande sidor riktar sig till dig som arbetar inom hälso-och sjukvården. Nutricia stöder WHO-koden att bröstmjölk är den bästa födan för spädbarnet. Ta alltid kontakt med sjukvården om du misstänker att ditt barn har mjölkallergi. Informationen på denna hemsida ersätter inte kontakt med sjukvården.

Diagnos och kostbehandling vid komjölksallergi

DIAGNOSEN ÄR INTE ALLTID ENKEL ATT STÄLLA

Symtom vid komjölksallergi är ofta varierande och icke-specifika, och medför vanligtvis en stor börda för hela familjen.

Komjölksallergi klassificeras som antingen IgE-medierad eller icke IgE-medierad. IgE-medierad allergi är vanligtvis enklare att diagnostisera, då den ofta stöds av blod- och pricktest kombinerat med uteslutning av komjölk i kosten. För den icke-IgE-medierade allergin saknas emellertid diagnosverktyg, och läkare förlitar sig mycket mer på eliminationsdiet samt barnets övergripande medicinska historia, för att kunna ställa en formell diagnos.

Ju snabbare barnet träffar en barnläkare, desto bättre. Föräldrarna bör uppmanas till att föra en dagbok över symtom och matintag inför mötet med barnläkaren.

Se vår film om diagnos och kostbehandling

Nutricia stöder WHO-koden att bröstmjölk är den bästa födan för spädbarnet. Ta alltid kontakt med sjukvården om du misstänker att ditt barn har mjölkallergi. Informationen på denna hemsida ersätter inte kontakt med sjukvården.

HUR STÄLLS DIAGNOSEN KOMJÖLKSALLERGI?

Det finns idag inga tester som säkert visar om ett barn har mjölkallergi eller inte. De tester som finns kan i vissa fall ge utslag på allergi, fast barnet inte är allergiskt. Ett test kan också missa att ett barn har allergi. Ibland kan tester vara till hjälp, men det vanligaste och mest tillförlitliga är att diagnosen sätts genom att läkaren ställer en rad frågor om barnet och sedan på prov låter barnet äta en helt mjölkfri kost under 2-4 veckor, för att se om symtomen försvinner.

Om läkaren föreslår en period med mjölkfri kost, är det viktigt med bra råd, så att barnets kost verkligen blir helt mjölkfri. Om inte, kan det bli svårt att utvärdera effekten av den mjölkfria kosten (efteråt).

Anledningen att provperioden behöver vara så lång som flera veckor, är att vissa symptom på mjölkallergi blir bättre först efter en längre tid utan mjölk. Det gäller till exempel vissa symtom från magen. Tarmen hos ett mjölkallergiskt barn måste få en chans att återhämta sig utan mjölk, innan den kan börja fungera normalt igen. I dessa fall gäller det att ha tålamod och inte avbryta försöket i förtid .

UPPFÖLJNING HOS LÄKARE

Uppföljningen hos läkaren är viktig. Då går man igenom och utvärderar om barnets symtom försvunnit under perioden utan mjölk. I de flesta fall provar man att återinföra mjölk i barnets kost, för att se om symptomen kommer tillbaka. Om barnets symtom försvunnit under perioden med mjölkfri kost och återkommer när mjölk återinförs i barnets mat kan man ställa diagnosen mjölkallergi. Om ni tillsammans inte ser någon effekt av försöket med mjölkfri kost, trots att det genomförts på ett riktigt sätt och pågått under flera veckor, är det viktigt att barnet får börja äta mjölk igen. Barnet kan då behöva utredas vidare för att hitta den verkliga orsaken till symptomen.

IGE VS. ICKE IGE-MEDIERADE ALLERGIER

Komjölksallergi klassificeras som IgE-medierad eller icke IgE-medierad, beroende på var i kroppen som reaktionen på mjölkproteinet uppstår.

IgE (immunoglobulin)

Omedelbara symtom: minuter – 2 timmar
Validerade diagnosverktyg tillgängliga
IgE medierad (antikropp)
Fullt kända mekanismer

 

Icke-IgE (icke-immunoglobulin)

Fördröjda symtom: 1 timme – flera dagar
Inga validerade diagnosverktyg tillgängliga
Cell-medierad
Ej fullt kända mekanismer

KOSTBEHANDLING VID KOMJÖLKSALLERGI

När ett spädbarn har fått diagnosen komjölksallergi ska komjölk helt uteslutas från kosten för att lindra symtomen.

Mamman bör fortfarande uppmuntras till att amma, och samtidigt få kvalificerad kostrådgivning för att utesluta alla källor till komjölkprotein från mammans diet

Om barnet får ersättning ska en hypoallergen ersättning rekommenderas. Föräldrar litar på råd från vårdpersonal kring val av ersättning. Hypoallergena ersättningar finns i två kategorier: extensivt hydrolyserad ersättning, även kallad eHF, och aminosyrabaserad ersättning, även kallad AAF. Till skillnad från eHF, är AAF inte baserat på komjölk, vilket minskar risken för komjölkproteinreaktioner ytterligare.

Riktlinjerna anger att man väljer eHF, först – för mild eller måttlig allergi, och att ett byte till AAF ska ske om symtomen inte lindras helt.

Nutricia CMA diagnosed

Läs mer

Mjölkallergi vs laktosintolerans

2-3% barn drabbas av mjölkproteinallergi och nästan alla insjuknar under sitt första levnadsår. Men vad är skillnaden mellan mjölkallergi och laktosintolerans?

Läs mer

Symtom vid mjölkallergi

Symtom vid komjölksallergi kan visa sig på många olika sätt och stora variationer mellan olika barn. Detta kan ibland bidra till att det dröjer innan ett mjölkallergiskt barn får rätt diagnos.

Läs mer

Referenser

  1. Schoemaker AA, Sprikkelman AB, Grimshaw KE, Roberts G, Grabenhenrich L, Rosenfeld L, et al. Incidence and natural history of challenge-proven cow’s milk allergy in European children-EuroPrevall birth cohort. Allergy. 2015;70(8):963-72
  2. Sicherer SH, Wood RA, American Academy of Pediatrics Section On A, Immunology. Allergy testing in childhood: using  allergen-specific IgE tests. Pediatrics. 2012;129(1):193-7.
  3. Fiocchi et al 2010 (DRACMA)
  4. Boyce et al Journal of Allergy and Clinical Immunology 2010
  5.  Wood. Pediatrics Vol. 111 No. 6 June 2003.

Nutricia stöder WHO-koden att bröstmjölk är den bästa födan för spädbarnet. Ta alltid kontakt med sjukvården om du misstänker att ditt barn har mjölkallergi. Informationen på denna hemsida ersätter inte kontakt med sjukvården.