VIKTFÖRLUST OCH BMI HOS PATIENTER MED CANCER

Artikelserie

Läs hela artikeln för att veta mer om vilken roll viktförlust och BMI har för överlevnad hos patienter med cancer.

VIKTFÖRLUST OCH ÖVERLEVNAD

Undernäring hos patienter med cancer kan variera mellan 10 % till mer än 80 % beroende på cancertyp2,3. Till och med vid bröstcancer, som inte direkt påverkar mag- och tarmkanalen är 2 av 10 patienter undernärda 2.

Studier har visat att viktförlust hos patienter med cancer är associerat med kortare överlevnad.

I en prospektiv internationell observationsstudie (Martin L et al. 2015) med fler än 8000 patienter med cancer, har forskare visat att att en viktförlust med > 2.5 % eller BMI < 25 är associerat med kortare överlevnad1. Detta gäller för alla BMI-nivåer och studien konkluderar att viktstabila patienter eller patienter med BMI mer än 25 har längst överlevnad1.

Viktförlust och BMI Nutricia Sverige 2020

SKILLNADER I GENOMSNITTLIG ÖVERLEVNAD

Tabellen visar tydligt skillnader i genomsnittlig överlevnad, oberoende typ av cancer, stadie eller vilken nivå av fysisk kapacitet patienten har.

Viktförlust och BMI Nutricia Sverige 2020

VARFÖR TAPPAR PATIENTER MED CANCER VIKT?

Patienter med cancer tappar ofta i vikt som en konsekvens av de metabola förändringarna som orsakas av inflammation av tumören, som ger ökad katabolism. Viktförlusten kan även bero på ett minskat matintag orsakat av smärta, illamående och biverkningar av cancerbehandlingen 4,5.

Vanliga biverkningar som uppges av patienter med cancer som påbörjar cytostatika- och strålbehandling är kräkningar, bitter och metallisk smak, känsla av illamående och muntorrhet 7,8,9.

Upp till 70% av patienterna med cancer upplever smakförändringar som en biverkan av behandling6. Detta kan ha en negativ påverkan på nutritionsstatus och kan leda till ännu större viktförlust10. Viktförlusten kan i sin tur leda till förlust av muskelmassa och sarkopeni hos patienten11.

Experter och patientföreningar uppmanar till att stärka nutritionens roll och som borde ingå som en del i behandlingen av cancer

Viktförlust och BMI Nutricia Sverige 2020

Utmaningen för patienter med cancer är ofta att nå upp till sitt rekommenderade näringsintag. Studier visar att protein och energiintaget ligger långt ifrån det ökade behovet som förligger vid behandling av cancer12.

Kosttillägg och sondnäring med hög andel protein kan hjälpa patienter att nå näringsbehov och bibehålla muskelmassa under behandling. Att bibehålla muskelmassa leder till en minskad risk för dosbegränsad oxicitet och färre framskjutna behandlingar för patienten14.

LÅG MUSKELMASSA BEGRÄNSAR BEHANDLING

Eftersom dosen cytostatika beräknas utifrån längd och vikt ( body surface area), kommer individer med samma BMI men med olika mängd muskelmassa erhålla exakt samma dos cytostatika.

Den fettfria massan utgör ett läkemedels distributionsvolym, så en patient med en mindre mängd muskelmassa och samtidigt högt BMI kommer tillföras en högre dos cytostatika.

Den här patienten har en ökad risk för att behandlingen begränsas av ökad toxicitet vilket kan leda till uppehåll i behandling, sjukhusinläggning och i värsta fall att patienten avlider13.

På samma sätt kan en smal person med normalt BMI men med en hög andel muskelmassa tåla behandlingen bättre.

UNDERNÄRING ÄR EN VIKTIG PREDIKTOR FÖR EFFEKT AV BEHANDLING OCH TOXICITET VID CANCER(13)

European guidelines

European guidelines för nutrition rekommenderar tidig screening och adekvat supplementering av energi- och proteinrikt kosttillägg eller sondnäring.

Proteinbehovet hos patienter med cancer är upp till det dubbla jämfört med rekommenderat intag till friska vuxna personer14,18.

Rekommenderad guideline för energi:
25-30 kcal / kg / dygn

Rekommenderad guideline för protein:
1-1,5 g / kg / dygn

 

 

Läs mer

Preoperativ nutrition

Vikten av preoperativ nutrition för postoperativa fördelar och minimera katabol stress

Läs mer

MUSKELMASSA & TOXICITET

Toxicitet vid behandling och effekt av hög andel muskelmassa och muskeldensitet

Läs mer

SMAKFÖRÄNDRINGAR OCH CANCERBEHANDLING

Smakförändringar kan leda till undernäring, en viktig prediktor för sjuklighet, dödlighet, behandlingsrespons och toxicitet.

Läs mer

Referenser

  1. Hébuterne X et al. JPEN 2014;38:196–204.
  2. Laviano A, Meguid MM. Nutrition 1996;12:358-71
  3. Martin L, et al. J Clin Oncol. 2015 Jan 1;33(1):90-9
  4. Caro M et al. Clin Nutr. 2007;26(3): 289-301
  5. Fearon K et al. Nat Rev Clin Oncol. 2013; 10(2):90-9
  6. Epstein JB, Barasch A. Oral Oncol 2010; 46(2): 77–81
  7. McGreevy J, Orrevall Y, Belqaid K et al. Support Care Cancer 2014;22(10): 2635–2644
  8. Turner L et al. 2013 Quintessence Int. 2013 March ; 44(3): 267–279
  9. Spotten LE et al. 2017. Annals of Oncology 28: 969–984, 2017
  10. Brisbois TD et al. Journal of Pain and Symptom Management Volume 41, Issue 4, April 2011, 673-683
  11. Levolger S, et al. Br J Surg. 2015 Nov;102(12):1448-58
  12. Mardas M et al, 2016 Support Care Cancer, 24(6):2619-25
  13. Prado CM et al, 2016 Proc Nutr Soc; 75(2):188-98
  14. Arends J, et al. ESPEN Guidelines on nutrition in cancer patients. ClinNutr 2016;doi
  15. Presented at ESMO guideline session 2018. Paper under preparation

Print Page