Vanliga frågor

  • Lever med

  • Varumärken

  • Du (eller den person du tar hand) har rekommenderats sondnäring  eftersom sjukdom eller annat tillstånd gör att det inte går att svälja eller att äta normalt via munnen. Att få i sig alla näringsämnen som behövs genom flytande kost med sondnäring och sond är ett sätt att täcka det dagliga näringsbehov. Se även: Varför sondmatning?
  • Oavsett om du äter genom sondmatning eller om du tar hand om någon annan som sondmatas är det möjligt att resa (hemma eller utomlands). Det finns några unika utmaningar och överväganden att ta hänsyn till. Det kan vara bra att få ett intyg från din vårdgivare som anger vilka särskilda behov som krävs. Du måste också se till att du har all nödvändig sondnäring och förbrukningsmaterial med dig och att det transporteras och förvaras säkert.
  • Fysisk aktivitet eller lätt motion är hälsosamt om det är möjligt. Se till att skydda sonden och huden runt den så mycket som möjligt och undvik stora plötsliga rörelser som kan rubba sonden. Det finns olika utrustningar som tex anpassade ryggsäckar som gör det lättare att gå ut eller röra på sig – fråga din vårdgivare om vad som kan hjälpa dig.
  • Under cirka 2-3 veckor efter att du har fått PEG eller jejunostomin placerad ska du bara duscha för att få stomistället att läka. Därefter kan du bada, duscha eller till och med simma så länge sonden är väl skyddad och sårområdet har läkt och är friskt. Du kan skydda sonden med ett vattentätt sårförband. Du bör dock undvika vattenkällor av dålig kvalitet när du simmar. Om du är osäker, tala med din vårdgivare om vad som är säkert och möjligt för dig.
  • Det är inte rekommenderat att använda något annat än den ordinerade sondnäringen, vatten och läkemedel genom sonden. Detta kan leda till blockeringar och byten av sonder och kan potentiellt orsaka infektioner på grund av bakteriekontamination.
  • Om det blir stopp i sonden, få inte panik – detta är ett vanligt problem som lätt kan lösas (och även förhindras på enkelt sätt). Dra ut så mycket näring som möjligt från sonden med en spruta. Spola försiktigt sonden med sterilt eller kokt avsvalnat vatten med en 20 ml (minimum) spruta för att minimera tryck och volym. Om det fortfarande är stopp i sonden, spola med ljummet sterilt eller kokt vatten och försök sedan spola med kolsyrat vatten. Fortfarande stopp? Tryck försiktigt med fingrarna längs med sonden och upprepa spolningen. Om detta inte heller fungerar behöver du kontakta sjukvården.
  • Sonden kan falla ur eller ändra position genom hosta, plötsliga rörelser eller oavsiktlig eller överdriven dragning av sonden. Om detta händer ska du omedelbart sluta mata. Om du har en Nasogastrisk (NG) sond och har visat hur du byter ut det, gör det. Annars måste du åka till sjukhuset och få NG- eller NJ-sonden utbytt av vårdpersonal. Ett praktiskt tips: kontakta sjukhuset i förväg för att undvika att behöva vänta på akuten. Om du har en gastrostomi (PEG eller RIG-knapp) eller jejunostomi och den av misstag tas bort, lägg ett förband över stället och vänd dig så snabbt som möjligt till sjukhusets akutmottagning eller kontakta din akutkontakt, eftersom stomin börjar växa igen.
  • Ta för vana att dagligen kontrollera om det finns några tecken på problem:
    • Rodnad runt stomin: Om du ser rodnad som kvarstår eller gör ont, informera din vårdgivare eller nutritionssjuksköterska.
    • Vätska sipprar ut från stomin: Om du märker att vätska utsöndras från gastrostomin eller jejunistomin efter att det har torkats ska du tala om det för din vårdgivare. Du kan behöva skicka ett prov för infektion på en bomullspinne till ett sjukhuslaboratorium. Du kan få rådet att smörja in dig med antibiotikakräm, men lägg inte antibiotika på området om inte vårdgivaren råder dig att göra det. Fortsätt att rengöra och torka området noggrant. Du kan rekommenderas att använda ett förband för att skydda huden och absorbera vätska.
    • Överväxt av huden runt stomin: Huden kan växa över stomin och behöva behandlas. Detta kallas granulationsvävnad och är ett resultat av att kroppen försöker reparera det kirurgiska snittet. Om detta inträffar ska du kontakta din nutritionssköterska eller läkare.
    • Läckage av maginnehåll från området runt gastrostomin: Läckage av maginnehåll runt stomin kan orsaka brännskador och smärta på omkringliggande hud. Kontakta din nutritionssköterska eller annan vårdpersonal.
    Om problemen kvarstår eller om du oroar dig för problem med sonden eller matningen ska du alltid kontakta din vårdgivare. Läs mer om hur du kan hantera komplikationer
  • Sondmatning kan ge en känsla av mättnad på samma sätt som du skulle göra när du äter vanlig mat. Om sondnäring ges kontinuerligt i liten mängd fördelat över en hel dag är det dock möjligt att man inte känner sig mätt. Om ditt intag är mindre än ordinerat eller om tiden mellan matningarna är längre än planerat så kan också vid dessa tillfällen känna dig hungrig. Om du känner hunger under en längre period, ta upp det med din sjukvårdskontakt för att finna en lösning.
  • Huruvida du kan dricka och vilken typ av dryck som är lämplig eller inte beror på ditt personliga tillstånd. Om du har svårt att svälja eller dricka kan det utgöra en risk för kvävning och därmed infektioner. Diskutera med din vårdgivare vad som är lämpligt med hänsyn till ditt medicinska tillståndet.
  • Sondnäringar ska alltid intas rumstempererad (20-25 oC). Kall sondäring kan leda till mag-tarmbesvär som orolig mage, illamående, kräkningar eller diarré. Om sondnäringen ska värmas upp ska detta ske i exempelvis ett varmt vattenbad och aldrig i mikrovågsugn. Vid uppvärmning, var uppmärksam så att näringen inte kokas då detta kan medföra att näringsinnehållet försämras. Uppvärmning av sondnäringen kan också öka risken för bakterieinfektioner.
  • Det går bra att ta en paus i matningen, så länge du följer nedanstående steg. Vid en kortare paus (mindre än en timme) kopplar du loss sonden från aggregatet och sätter på skyddshylsan till aggregatet. Spola sedan sonden. Generellt sett är hängtiden för en öppnad sondnäringspåse max 1 dygn. Sondnäringen måste således bytas ut efter max 24 timmar. Vid avbrott under matningen rekommenderar vi att aggregatet lämnas kvar kopplat till sondnäringspåsen och att sonden kopplas loss. Detta ska hanteras aseptiskt. Rådgör med din sjukvårdskontakt för råd kring hur du praktiskt ska gå tillväga.