MAPLE SYRUP URINE DISEASE (MSUD)

MSUD orsakas av att kroppen helt eller delvis saknar ett enzym som bryter ner aminosyrorna leucin, isoleucin och valin. HÀr kan du lÀsa mer om varför MSUD uppstÄr och vem som fÄr sjukdomen.

Fakta om MSUD

  • MSUD stĂ„r för Maple Syrup Urine Disease.
    MSUD Àr en Àrftlig, medfödd ÀmnesomsÀttningssjukdom som pÄverkar kroppens förmÄga att bryta ned protein. Kroppen behöver protein till mÄnga olika kemiska processer. Protein bryts ned till aminosyror och det finns 20 olika sÄdana. Vissa aminosyror kan kroppen tillverka sjÀlv, men vissa mÄste vi fÄ i oss via kosten. Vi kan inte leva utan aminosyror.
    NĂ€r aminosyrorna har utfört sin ”uppgift” i kroppen sĂ„ Ă„teranvĂ€nds de, eller anvĂ€nds för energiproduktion i kroppen.

    Ett protein Àr sammansatt av olika aminosyror som sitter som pÀrlor pÄ ett halsband. Antalet aminosyror skiljer sig mellan olika protein och Àven ordningen pÄ dem.
    MSUD beror pĂ„ att kroppen har brist pĂ„ enzymkomplexet BCKD (”branched-chain-ketoacid dehydrogenase”). Det innebĂ€r att kroppen inte kan bryta ner aminosyrorna leucin, isoleucin och valin.

    MSUD Àr en av de sjukdomar som ingÄr i screeningen av nyfödda. Det betyder att den upptÀcks genom PKU-provet, ett blodprov som i Sverige tas frÄn alla nyfödda cirka 48 timmar efter födseln. Detta görs för att snabbt kunna komma igÄng med behandling. Blodprovet kan pÄvisa höga nivÄer av leucin i blodet. I Sverige föds uppskattningsvis 2 barn varje Är med MSUD.

    MSUD Àr en Àrftlig sjukdom. Det finns ingenting du kunde ha gjort för att förhindra att barnet fick sjukdomen.

    Alla med MSUD följs under hela livet av lÀkare och dietist.

    LĂ€s mer om MSUD hĂ€r Maple syrup urine disease – Socialstyrelsen

    LĂ€s mer om screening av nyfödda hĂ€r Sjukdomar som ingĂ„r i screeningprogrammet med PKU-prov – Karolinska Universitetssjukhuset

  • Ansamling av leucin, isoleucin och valin kan leda till hjĂ€rnskador och försenad utveckling och mĂ„ste dĂ€rför behandlas.

  • Vissa barn med MSUD blir sjuka redan de första dygnen efter födseln, före screeningen.
    Symtom:
    ‱ Äter dĂ„ligt
    ‱ KrĂ€kningar
    ‱ Dehydrering (uttorkning)
    ‱ Slapphet (hypotoni)
    ‱ Sover mycket
    ‱ Anfall
    ‱ Snabb andning
    ‱ Urin som luktar sött (som lönnsirap)

    Tidig behandling förhindrar hjÀrnskador och inlÀrningssvÄrigheter.

     

    • BegrĂ€nsat intag av proteinrika livsmedel
    • Noggrant anpassade mĂ€ngder mat som innehĂ„ller leucin
    • ProteinersĂ€ttning sĂ„ att kroppen fĂ„r i sig aminosyror
    • Mat med lĂ„g proteinhalt
    • Tillskott av isoleucin och valin
  • En metabol kris kan uppstĂ„ vid för höga nivĂ„er av leucin i kroppen. Det kan utlösas av en infektion eller virus hos barnet som leder till feber, krĂ€kningar och diarrĂ©.
    Det Àr mycket viktigt att undvika en metabol kris.
    PÄbörja akutbehandling omedelbart. Du fÄr detaljerad information om detta av din lÀkare.
    FortsÀtt med tillskott av isoleucin och valin.
    Ta ett blodprov och kontakta sjukvÄrden.

  • Kan jag amma mitt barn nĂ€r det har MSUD eller annan medfödd metabol sjukdom?

    NÀr man har ett barn med MSUD eller annan medfödd ÀmnesomsÀttningssjukdom som gör att mÀngden naturligt protein mÄste begrÀnsas Àr det mÄnga som undrar om det Àr sÀkert att amma. Ja, du kan vanligtvis amma ditt barn. Din dietist kommer att berÀtta mer om detta. SpÀdbarn fÄr en anpassad mÀngd proteinersÀttning avsedd för spÀdbarn och kan sedan ammas vid varje mÄltid. Om barnet inte ammas fÄr det en anpassad mÀngd normal nÀring för spÀdbarn följt av en mÀngd proteinersÀttning.

    MÀngden protein barnet fÄr övervakas regelbundet av din dietist.

  • MSUD Ă€r en Ă€rftlig, medfödd sjukdom. Det innebĂ€r att ingen gjort nĂ„got ”fel” för att barnet ska fĂ„ MSUD; mamman har t ex inte Ă€tit nĂ„got olĂ€mpligt under graviditeten eller vistats i en olĂ€mplig miljö. Sjukdomen finns dĂ€r direkt nĂ€r barnet föds.

    Anledningen Ă€r att barnet har tvĂ„ skadade anlag för det enzym som ska bryta ner aminosyrorna leucin, isoleucin och valin: ett skadat anlag frĂ„n mamman och ett frĂ„n pappan. Man kan enkelt beskriva det som att ”det finns ett litet tryckfel i barnets inneboende kokbok, dĂ€r recept för alla kroppens funktioner Ă€r samlade”. ”Receptet” för att tillverka det enzym som bryter ner aminosyran Ă€r felaktigt – det Ă€r dĂ€rför som barnet har MSUD. NĂ€r bara en gen Ă€r skadad och den andra frisk kan man alltsĂ„ vara anlagsbĂ€rare och inte ha MSUD. Den som Ă€r anlagsbĂ€rare av en skadad gen, i detta fall barnets mamma och pappa, har ofta ingen aning om att de Ă€r anlagsbĂ€rare förrĂ€n de tillsammans fĂ„r ett barn med MSUD.

  • En proteinersĂ€ttning Ă€r en blandning av alla aminosyror utom den som Ă€r skadlig för dig. Aminosyror Ă€r byggstenar i alla proteiner och livsviktiga för kroppen. Vissa kan kroppen göra sig sjĂ€lv medan andra mĂ„ste vi fĂ„ tillfört genom kosten. Eftersom man inte tĂ„l sĂ„ mycket naturligt protein behöver kroppen tillföras aminosyror via andra kĂ€llor. ProteinersĂ€ttningen bidrar till detta. Vi kan inte leva utan protein.

    Om du har MSUD Àr för mycket leucin, isoleucin och valin skadligt för dig. DÀrför Àr proteinersÀttningen sammansatt av alla aminosyrorna utom dessa. Vid andra medfödda metabola sjukdomar finns det andra aminosyror som Àr skadliga för kroppen och dÀrmed tas den/de bort frÄn proteinersÀttningen. Din lÀkare och dietist kommer att förklara detta för dig mer i detalj.

    MÀngden naturligt protein varje individ tolererar varierar. Din dietist berÀknar detta individuellt för varje patient sÄ att du vet hur mycket naturligt protein du kan Àta per dag. Du fÄr ocksÄ veta hur mycket proteinersÀttning du behöver.

    ProteinersÀttningarna finns i olika formuleringar:

    • Pulver som blandas till gröt, shot eller dryck. Finns bĂ„de i förfyllda portionspĂ„sar eller i burk
    • DrickfĂ€rdiga proteinersĂ€ttningar i förfyllda pĂ„sar

    ProteinersÀttningen har alla olika egenskaper, med varierande storlekar och innehÄll, kalorier, volym och olika smaker. De finns i olika varianter för barn anpassade till olika Äldrar, och för vuxna.

    Den sammanlagda mÀngden av aminosyror i proteinersÀttningen brukar anges som proteinekvivalenter (PE). Det betyder att man har rÀknat om den totala mÀngden aminosyror till gram protein. En portion proteinersÀttning kan innehÄlla exempelvis 10 eller 20 gram proteinekvivalenter.

    InnehÄllet av proteinersÀttningar varierar:
    Kalorier: ProteinersÀttningar finns tillgÀngliga med varierande mÀngder kalorier, sÄ prata med din kliniska nutritionist sÄ att du kan hitta en som fungerar bÀst för dig.
    Volym: MÄnga proteinersÀttningar kan bestÄ av varierande mÀngder vatten, sÄ du kan ha en mindre volym och mer koncentrerad dryck, eller en mer utspÀdd vÀtska med större volym, beroende pÄ din smakpreferens. Din dietist eller lÀkare kommer att ge dig tips och rÄd.
    Smaker: ProteinersÀttningar finns i olika smaker.

  • Protein finns i nĂ€stan alla livsmedel; Ă€gg, kött, fisk, pasta, ris, mjöl, soja, tufo och mjölk. DĂ€rför bör de som har MSUD Ă€ta en kost med lĂ„g proteinhalt och undvika dessa livsmedel. Din dietist kommer att förklara mer och rĂ€kna ut exakt hur mycket protein du ska ha.

Informationen pÄ denna sidan ska inte ersÀtta kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden, eller rÄd och medicinsk övervakning av hÀlsopersonal. Din dietist och/ eller din lÀkare ger dig rÄd om alla aspekter avseende hantering av din metaboliska sjukdom för dig och din familj. FrÄga dÀrför alltid om rÄd frÄn din dietist och/eller lÀkare innan du gör Àndringar i din kostbehandling.